paviken.se

Om Paviken

Paviken är en grund och till stor del igenväxt sjö i Västergarn, ungefär 2,5 mil söder om Visby. Sjön är en viktig fågellokal och är av den anledningen fågelskyddsområde. Det innebär att allt fiske är förbjudet under perioden 15 mars - 15 juli. Paviken blev naturreservat 1994.

Under vikingatiden var Paviken en naturlig havsvik och viktig hamn. De arkeologika utgrävningarna och undersökningarna har visat på Pavikens betydelse som handelsplats.

Rikt fågelliv
Under våren och försommaren rastar och häckar många fåglar här. Över 240 olika arter har observerats i Paviken. Några av de återkommande är smådopping, skäggdopping, rördrom, knölsvan, grågås, snatterand, skedand, årta, brun kärrhök, sothöna, rörhöna, gråhäger, vattenrall och olika slags tärnor.

Fiskarna och vattnet
I Paviken simmar ett antal fiskarter. Vissa är tillfälliga gäster,andra har den grunda sjön som sitt normala habitat. Gädda, abborre, mört, sarv, sutare, id och ruda fångas regelbundet. Framför allt sarv och sutare frodas här. Långa, kalla vintrar finns det en risk för syredöd, vilket förstås kan vara ett problem, men ryktena om fiskdöd har varit överdrivna och/eller svåra att verifiera. Att några enstaka firrar går döden till mötes under vintern är vanligt i många vatten.

Men att Paviken däremot har fått allt tjockare lager av sediment och mindre vattenmängd under åren är däremot ren och skär fakta. En annan sanning är att övergödningen till följd av jordbruk och dåliga avloppsbrunnar uppströms sjön har ändrat vattenkvaliteten successivt. För närvarande pågår olika projekt för att komma till rätta med problemen.

Rudorna i Paviken
De flesta drivna artjägarna är förstås ute efter sjöns närmast legendariska rudor. Efter att Nynäshamnsfiskaren Peter Zetterberg, år 1990, överlistade en magnifik ruda på hela 2 963 gram blev det tjockt med folk i kohagarna och vassbältena längs sjöns stränder. Fisket blev så småningom sämre och markägarna fick nog av allt stök. Fisket stoppades, men öppnades åter efter några år. Sommaren 2010 lurade specimenjägaren Rickard Linderot den nuvarande rekordfisken (3 070 gram). Men många är det som genom åren har lämnat gyttjan och myggen utan att ens se röken av en högryggad ruda.

Sveriges största, men vad är de för något?
Sveriges största rudor verkar simma i Paviken. De har förvisso god konkurrens från "Cisco-Taskans", Bysjöns, Sörtjärns, Ursjöns och Sjöbodasjöns superfiskar - liksom ett stort antal skärgårdsmarer och oupptäckta (?) sjöar.

Pavikens fiskar skiljer sig från många andra rudor som annars figurerar i storfiskekretsar. Fiskens färg är en sak. Visst är de betydligt ljusare och silvrigare än vad rudorna är i en humusfärgad skogssjö, men det är i sig inget tungt "bevis". Fiskar skiftar ofta i färgskala beroende på habitat. Fast å andra sidan verkar bröst-, buk- och analfenor alldeles för bleka och konstiga.

Däremot är den något märkliga kroppsformen med den tydliga puckeln på "nacken" (istället för längre bak mot ryggen)mer uppseendeväckande. Huvudets utseende och form är kanske den mest anmärkningsvärda detaljen. Antalet fjäll längs sidolinjen signalerar hybrid, medan fenstrålarnas utseende på analfena, respektive ryggfena ibland påminner mer om silverruda. Pavikenrudornas aggressiva styrka i rusningarna är andra kännetecken som fått många metare att klia sig i huvudet. Det är inte typiskt rudor att bjuda upp till en sådan dans.

DNA-svar ger svaret
Mycket har alltså talat för att för att Pavikens fiskar skulle vara hybrider av silverruda och ruda, eller kanske förvildade silverrudor. Gamla foton från Paviken verkade också visa på förekomsten av två olika typer av rudor i Paviken. Ännu fler indicier på att det kan röra sig om hybridisering...

Nicka Hellenberg och Peter Grahn har under åratal funderat över arttillhörighet och vänt och vridit på foton, problematik och teorier, utan att egentligen få något slutgiltigt svar. Men så ... 2011 kom ett besked. Tack vare en DNA-analys av forskare på Södertörns högskola (med professor Håkan Olsén i spetsen).

Olséns team kunde slutligen bevisa att Pavikenrudorna är hybrider av rudor [Carassius carassius] och silverrudor [Carassius gibelio].

Läs mer under "Hybrider & silverrudor".

Mer om Paviken
Mer om Pavikens historia och miljö hittar du på Länsstyrelsens hemsida